Hör du till de, som vurmar för tiny house? Som vill ha så lite prylar som möjligt, och kanske bygger om en container, eller husbil för att kunna vara mer som en nomad?

 Tiny-houserörelsen kom igång under en ekonomisk kris i USA, men finns nu över hela världen. Den har utvecklats, ofta till en livsstil för den som vill vara miljövänlig, och konsumera mindre och bo enklare.

Kan det vara en förebild från naturen? Som en snäcka- eller som en…..

Vi på Fältlabbet är ute och håvar, med elever i en damm, och sköljer ner fynden i en balja. I vattnet ligger tuss med växtmaterial. Plötsligt sticker ett huvud och ett par ben ut ur det, som mest liknar en hög med pinnar. Det är en larv som en dag ska bli ett flygfä. En nattsländelarv, eller husmask, som den också kallas.

 I boken ”Insekternas hemligheter” av Anne Sverdrup-Thygeson får du läsa att larven har löst både ett bostads- och byggproblem. Den spinner ett vattenfast klister, som är som en klibbig tråd, runt sin kropp. Det blir som en säck som den kan fästa byggmaterial på, för att bit för bit bygga ut sitt hus runt bakkroppen. Fram är själva dörren, eller fönstret som larven kan sticka ut huvudet genom för att äta, gå och hämta ännu mer material att bygga med. Den tar vad den hittar, och huset följer förstås med överallt.

Ibland kan byggandet ta sig konstnärliga uttryck. Svedrup berättar om en konstnär som fick en larv att bygga ett skinande palats, genom att lägga fram guld och ädelstenar. Det låter kanske inte som Tiny-house-idén, men är förstås inte heller så vanligt.

Håll utkik efter den här, om du håvar! Den är mitt favoritkryp. Och läs boken jag nämnde ovan! Det är fantastiska texter, och målningar som Nina Marie Andersson har gjort. Den är ett konstverk – precis som husmaskens hus.